Vi hade ett par tomma canvasdukar hemma, i en av kontorslådorna. De låg tätt intill ett par tuber oljefärg. De är Petteris. Jag tänkte överraska honom (och min omgivning) med att visa mina konst-talanger. Sagt och gjort, mycket tankeverksamhet lades ned på att komma på ett fint motiv. Det skulle vara personligt...så det fick bli inspirerat av Norrbotten. När konstverket var färdigmålat mms:ade jag en bild till några väl utvalda vänner som tycker att jag börjar bli för mycket stockholmare. Sagt och gjort. Jag frågade dem om de ser vad det föreställer. "Tjaa...det är väl en kulle?". Nej! Det är lapporten! Hur kan ni inte se det!?, tänker jag upprört. Petteri är en duk fattigare och jag en nivå självinsikt rikare - ja, för jag kan faktiskt inte måla! I alla fall inte i Bukowskis-klass.